Jag är verkligen en extremt dåligt bloggare. Ska försöka lägga ner lite mer tid åt den. Men jag gissar på att det kommer bli ganska lätt en liten tid framöver eftersom att vårt mobila bredband segar ner sig så galet mycket i mitten/slutet på månaden att det enda man kan göra är att skriva i bloggen. Och så var de med den saken.
Igår var det alla hjärtans dag. Det är som vilken dag som helst men visst förstår jag om det finns folk där ute som vill göra något speciellt med sin respektive. Men jag tycker det är väldigt överskattat och inte så väldigt speciellt när alla försöker göra något speciellt på samma dag. Hör ni inte hur krångligt och knäppt det låter? Eller är det bara jag som är lagd åt det bittra(re) hållet?
Det enda som gjorde att jag kände att jag gör något för en annan människa nu, var att jag skulle lämna blod för andra gången i mitt liv. (läs om första gången här.) Men åh nej. Det kunde jag ju glömma. För om man har piercat sig under de senaste halvåret måste man vänta sex månader! Och jag hade (bara) tagit hål i öronen! Där blev dagen bitter. Jag hade sett fram emot detta. Jag tyckte det var kul och det kändes ju så bra förra gången.
Så jag åkte hem, kollade på film och städade i mitt rum.
Gårdagen var precis lika speciellt ospeciell som alla andra dagar om året.
Och så var de med den saken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar