23 januari 2013

Home again

Med två-tre timmars sömn, på en 20 timmars lång flygresa, stod jag igen i lägenheten på Sjösavägen 147.
Solljuset fyllde hela köket där jag för tre veckor sedan stod och diskade i all hets inför kvällens nalkande nyårsfirande.
I lägenheten har det bara passerat tre veckor. I mitt liv f.o.m nyårsdagen på Arlanda fram tills dess att jag satte foten i lägenheten igen; En kort evighet.

Stod i köket och stirrade på allt. På kylskåpet och kylskåpsmagneterna, köksbänken, den tomma ytan där det lånade köksbordet brukade stå på, golvet, platsen där vi (numera jag) brukar lägga posten... Hur sjutton var det att leva här hemma? Hur gör man? Var börjar man?

Mina riktmärken för dagen;
- Packa upp ryggsäcken.
- Tvättstuga.
- Handla.
- Kontakta människor inför flytten.
- Börja flyttpacka.
- Bjuda pappa på kaffe.

Jag vet inte hur lång tid det tog, det var komstigt att vara hemma igen men ca 40 minuter gick innan jag gjorde något konkret. Tankarna snurrade i huvudet så mycket att jag inte visste vart jag skulle börja. Bara tanken på att nästan på 1års dagen i lägenheten måste jag flytta ut och ringa samtal som jag får ångest av. (Telefonfobi)

Blev av med köksbord och stolar igår, pappa kom med flyttkartonger och sopsäckar. Jag tvättade, bjöd på kaffe och berättade om Vietnam. Klocka fem på eftermiddagen kändes det mer som att klockan var tio på kvällen och det kändes inte som att jag kommit någon vart med flytten även fast jag packat ner större delen av min garderob (ungefär hälften går till någon second-hand butik.)

Sov dåligt eftersom att jag låg och försökte planera vad jag ska göra härnäst. Jag behöver riktmärken för att undvika att bryta ihop själv i lägenheten - som om bara några dagar inte kommer tillhöra mig. (Aldrig gjort heller för den delen, men jag kommer inte kunna kalla det mitt hem.)

Riktmärken för dagen;
- Jobba.
- Ringa fastighetsägaren.
- Åka till Bea i Svedmyra och hämta bananlådor till flytten.
- Få tag i kusinen som vill ha min gamla säng.
- Packa, packa, packa.
- Hålla huvudet ovanför ytan. (Inte fullt så dramatiskt men är helt klart stressad. Semesterlånga naglar rev jag sönder på ett ögonblick väl hemma i Svea rike.)
- Sova.

Håller tummarna för att jag får en ny lägenhet. Saga sa att hon drömde det. Det drömmer jag också om.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar